Ärlighet varar längst!

Ha! Här ska stavas. Trodde jag ja. Klädde på mig värsta stavoutfiten, spände fast mitt bälte runt midjan så jag kunde koppla på hunden och sen skulle stavarna på. RIDÅ!! De ligger i bakluckan på bilen. Som min son så lägligt kidnappat... Nåja. Simba (hunden) gladde sig åt en timmes promenad iaf. Jag pulsade i snön och gick inte på vägen. Gills det då? Även om jag inte hade stavar? Det var jäääääääättejobbigt! Jobbigare än MED stavar! Faktiskt. 4.2 kilometer kom vi.