Att stava är inte riktigt min grej. När jag stöter på folk under min stavning så skulle jag vilja skrika: detta är inte jag. När jag nått Mora kastar jag de här och blir en vanlig människa igen!
Jag skulle vilja skrik det. Men jag gjört inte. Jag pinnar vidare och hoppas att jag snart kommer till Mora.
Fem kilometer till avverkat! Fem kilometer närmare livet....
// Mia
Välkommen till Friska Sabis Blogg som vi valt att kalla "Heja Sabis". Här skriver vi om våra aktiviteter som vi gör tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul om du kommenterar