De sista skälvande dagarna. Det är många som gått i mål. En del har gjort nära nog tre Vasalopp och andra har kommit halvvägs medan somliga inte kommit en meter. Men vet ni vad. Det gör egentligen inte så mycket. Ibland är det faktiskt tanken som räknas eller som man säger: det viktiga är inte att vinna, det viktigaste är att delta...
Jag har tagit mig drygt tio mil. Kommer damma på med fem kilometer till på den vidriga crosstrejnern. Sen får det vara bra. Jag bryter bekantskapen med den fr.o.m. söndag. Måste börja peppa för spinningen. Den kommer bli tuff.
Någon i gruppen som kan tala om för mig hur man får en cykel att bli kul? Hur man får hjärnan att jubla och säga yesssss idag är det spinning? Jag kommer behöva all hjälp jag kan få. Jag har räknat ut att jag måste gå på 15(!) spinningpass på sex veckor om jag ska lyckas. Alternativet är vanlig cykel. Dock inte till jobbet för min del. 6.5 mil enkel resa känns liiiite långt. Jag får börja cykla innan jag går och lägger mig. Typ!
Har ni noterat att Sabis numera finns med på snittet i landet och det finns ett topplista över våra enheter på Arbetsplatskassikern. Vi ligger runt plats 34 av 55... Det ska vi slå innan det här äventyret är slut i september.
Krusans lakejer kommer att spinna tolv timmar till förmån för barncancerfonden. Vi har plats för några fötter till. Hör av er till mig, Mia om ni vill delta och dra ert strå till stacken. En plats på cykeln en timme kostar 125 kronor. Oavkortat till barncancerfonden.
Kom igen nu! Jag vet att ni kan.
// Mia